Vem är jag !

Ser mej i spegeln och undrar vem är jag ?
En bild stirrar tillbaka, funderar ett tag.

Ögon blåa från vem kom dom ?
Munnen fyllig, men själen tom.

Håret brunt och lockigt och svårt att tygla
själen vill ut o flyga.

Ögonen speglar en tomhet, trötthet som
inte vill mer.
Inuti en sorgsenhet och frustration som
ingen ser.

Får väl acceptera ... jag är ett monster
kanske kan man sätta mej på cirkus och visa upp mej o mina konster.

En värdelös och patetisk dotter,
en mor som man inte kan kalla mor,
jag är inte rättfärdig och älskvärd nog.
En svärdotter som ingen önskade sej,
38 totalt bortkastade år som bara spridigt sår.

tydligen är mit liv bara ett sumpigt kärr,Ingen rätt att existera och finnas i världen,
och ingen kan älska mej som jag är, för det är jag inte värd.

Det är iaf vad roten till mej säger, skapad med dåliga egenskaper defekta gener eller bara en dålig moral.
Inget är gott, jag är en elak manipulerande, hemsk människa som varken
förtjänar min framtid eller mitt förflutna.

Så kom...ta det sissta jag har ifrån mej, för det finns ingen värdighet kvar,
inget som kan skrämma mej mer,,, jag kan inte mer än dö.

Tomt, utanför, enkelt. och rakt